Hem Om Cecilie Kontakta mig Videoblogg Inre Visdom
bg
CECILIE NERGAARD
Foto och blogg


Akriv

skog

 

Hej DU vackra fantastiska läsare!

Jag är Cecilie Nergaard och jag är så glad att du hittat hit!

Det här är en blogg där jag öppet delar med mig av mina innersta tankar och känslor i text och bild.  Skapelseprocessen får ha sin gång helt enkelt. Jag jobbar till vardags med människor på många olika sätt, bland annat som massageterapeut, genom coaching, Tantra-sessioner och genom mitt spa,  och jag möter gärna dig precis där du är, så hör gärna av dig till mig om du känner ett ja i dig till det!

Jag bor på den magiska ön Gotland, på en fantastisk plats mitt på ön tillsammans med familj och djur. Varmt välkommen hit!

Nytt år Nya möjligheter Ny bok

Publicerat den 04/01/2020 av Cecilie

Vill börja med att Tacka alla läsare för det gågna året och önska ett fantastiskt nytt år!

Wow nu händer det. Nu släpper jag på riktigt känslorna av separation, konkurrens och FOMO...

Jag har ett bra tag intellektuellt burit med mig tankarna av att ovanstående inte existerar mer än i min hjärna/kropp (och naturligtvis i en del andra människor också om vi ser det så) men ändå har mönstret av tankar som lockar fram känslan gjort sig påmint då och då. 

Men jag har lyckats vända mig medströms i livets ström, och när nu tankarna dyker upp kan jag på ett ögonblick vända dem och känna lättnad och lugn istället.

Det finns ingen konkurrens. Jag kan inte missa något. Jag behöver inte ta några tillfällen i akt och "passa på" för att någon säger att det är NU det gäller, eller för att jag tror det. 
Det jag behöver finns där när jag behöver det! 
Och jag behöver inte tävla med någon om att vara bäst. Det finns ingen brist. Alla kan vinna. Alla kan vara bäst! Alla kan vi nå vilka mål eller önskningar vi än vill oberoende av vad andra gjort före eller kommer göra samtidigt eller senare. 
 

Så 2020 är året då jag skriver min första bok. För att jag vill det. För att jag finner glädje och lugn i den tanken. Lättnad. 
 

Den här boken kommer handla om ett gäng nycklar till ett fantastiskt liv. Bland annat just om Livets ström, attraktionslagen, fokuspunkter,Tantra,Inre visdom...

"Nycklar till ett fantastiskt liv!
Idag vill jag, till vem som än känner att det känns sant, leverera en nyckel till, en väldigt viktig nyckel.

För att kunna attrahera det vi önskar i det fysiska livet behöver vi befinna oss i harmoni med vår önskan. Om min önskan är tex rikedom eller kärlek, men jag känner samtidigt att jag mår så dåligt för att jag inte har just detta, så befinner jag mig i disharmoni.

För att försätta oss i harmoni behöver vi göra sånt vi mår bra av. Allt som får oss att känna oss bra, glada, nöjda, tillfreds osv.
Och det kan vara lättare sagt än gjort. Om du önskar dig en frisk kropp och fastnar i att det du behöver för att må bättre är att kunna gå promenader, men du är för sjuk för att promenera, så upplever du dig ha hamnat i ett ”moment 22”.

Poängen här är då att försöka hitta något du KAN göra för att må bra. Bara du vet vad som lättar upp just ditt liv på riktigt. (Inte bara tillfälligt för att sen bli värre som tex alkohol,droger,socker..)
Använd fantasin, utforska livet och sök vägen.

För att jag ska må bra behöver jag ofta något av detta: promenader, frisk luft, naturen, läsa, skriva, meditera, vatten, närhet, beröring....

Så nyckeln om jag önskar mig mer pengar eller en bättre relation är inte att gå ut och ta ett extrajobb eller söka upp en ny partner, utan att just bara önska och sen göra något av det som just Jag mår bra av för att hamna i harmoni med min önskan och på så vis öppnar sig möjligheten att min önskan kan slå in.

Låter det knäppt? Du kan alltid välja att inte tro på det, precis som att du kan välja att inte tro på gravitationslagen men om du släpper ett äpple i luften kommer det ändå falla till marken.

Wohoo allt är möjligt! 

Posted by Cecilie | Tagged
Kommentarer 0


Att leva med alla mina känslor

Publicerat den 02/11/2019 av Cecilie

Jag fascineras över hur många olika känslor som kan rymmas i en människa.

Otillräcklighetskänslor och Skam. Prestationsångest. Rädsla. Stress. Avstängdhet. Ilska. Frustration. Sorg. Glädje. Eufori. Lycka. Lust... 

Mänskliga känslor. 

Framförallt upplever jag ofta tunga känslor när jag av nån anledning glömmer ta ansvar för mina behov, eller i situationer där jag känner mig trängd och upplever att jag bara inte kan komma undan.

Jag börjar då tänka att min känsla beror på någon annan. Det är någon annan som gör mig arg, frustrerad, ledsen eller vad jag nu känner. Jag går in i ett ”dumma dig-tillstånd”. Projicering.

Men tänk om det kan vara så att det är min tanke som skapar mina känslor? Min tanke om någon eller något skapar känslan i mig. Om jag kan ändra min tanke så ändras min känsla.Så då blir frågan jag ställer till mig själv: Vad behöver jag för att orka tänka bra tankar? 

Hur jag innerst inne ser på mig själv påverkar mig. Om jag kan se på mig själv som bra, unik och värd att älska så är det också lättare för mig att tänka bra tankar om mina medmänniskor och följden blir skönare känslor i mig. 

 

Posted by Cecilie | Tagged
Kommentarer 0


Livet pågår och förändras

Publicerat den 29/10/2019 av Cecilie

Nu var det ett bra tag sen jag la upp ett blogginlägg, om vi ska räkna i mänsklig tid mätt. Men av någon anledning har jag inte haft behovet och känslan har varit lugn, var sak har sin tid. 

Under den här perioden har jag lagt en hel del tid i trädgården där jag odlar grönsaker. Att odla och ta fram den mat vi behöver äta i familjen ger mig en känsla av att göra något meningsfullt både för oss människor och för moder jord och kretsloppet som behövs här på samma gång. 

Det har också på djupet landat i mig att jag för nu känner mig färdig med att föda upp hästar. Jag har fött upp irish cob i 15 år, till våren blir det år 16 då 3 föl väntas. Därefter är min period av hästavel över åtminstone för den här gången. Jag har låtit kastrera en av avelshingstarna för ett par veckor sen och den andra har också fått tid för kastrering. Dom flesta av hästarna ska få placeras ut till nya ägare under våren. Det känns så rätt att gå in i en ny era, och jag känner hur viktigt det är för mig att skapa utrymme för nytt men också mellanrum för vila och eftertanke. Tid att ta hand om mig själv och mina behov för att också orka möta omvärlden och mina medmänniskor med kärlek. Det här har varit en flera år lång process där jag trappat ner, trappat upp, trappat ner och velat fram och tillbaka.

För nån vecka sen deltog jag tillsammans med min sambo och kärlekspartner på Göteborgs Tantrafestival. En fantastisk liten festival där jag kunde gå helt in i att få stötta min sambo i hans process utan att försöka förändra något och utan att anpassa mig till något som inte var bekvämt för mig. Känslan av att vara någons stöd för att jag vill, och inte för att det förväntas är så läkande.

Jag lyssnade på podden relationsverket idag, där Carl-Mikael poängterade en så otroligt viktig sak: Vikten av att ha tillit till människors processer, andras och egna. Det kan vara så himla viktigt att få nå botten innan vi vänder uppåt. Om vi är där och försöker rädda/styra upp hela tiden kan det istället dra ut på lidande och försena viktiga lärdomar.

Att låta varje process få vara det den är och släppa taget om att jag ska fixa är därför en av mina viktigaste lärdomar i livet. Även när det gäller människor som kommer till mig för retreats, gruppträffar, massage eller tantrasessioner ser jag vikten av att vara ytterst varsam med att försöka vägleda någon i livet - svaren finns redan i varje människa och det räcker att jag bara är där och håller utrymmet för det.

Till detta hör också Modet att våga vara sårbar och dela det som rör sig på insidan, vilket är något jag fått lära mig först i vuxen ålder. Just nu sitter jag på båten på väg till Värmland där jag har min äldsta son och hans pappa, min mamma och min syster. Inom mig finns en viss oro för att jag ska sluta mig i mitt gamla skal igen, relationer som funnits före jag öppnade upp mitt hjärta påverkar mig ofta till att gå tillbaka till den jag var innan, till den jag tror att människor förväntar sig att jag är. Jag vill bygga upp en mur av ytlighet. Värderingen i att glad skulle vara bättre än ledsen smyger sig in. Rädslan för att vara obekväm och otillräckligheten som känns om jag upplever att jag inte bara kan köra över mig själv och göra alla väl. Ibland kommer viljan att projicera och samtidigt vet jag att det är fel och slår på mig själv för det. 

Att kommunicera på ett öppet, sårbart sätt känns så viktigt för mig nu. Att kommunicera genom Våld - att vara sarkastisk , ironisk, kritisk eller ignorera någon kan vara otroligt smärtsamt. Våld föder mer våld.

Min slutliga tanke där jag återkopplar till mitt djupare jag tar plats igen och igen. För att fortsätta attrahera överflöd på alla plan så behöver jag hela tiden släppa taget om all kamp och acceptera mitt liv precis så som det är just nu. Det innebär även att acceptera alla mina medmänniskor och mina relationer och även mig själv och mina begränsningar som dem är. 

Vila i att inte veta allt och att inte kunna kontrollera något.

 

 

Posted by Cecilie | Tagged
Kommentarer 1


Tankar om vad som känns viktigt i en autentisk relation

Publicerat den 08/09/2019 av Cecilie

Att kunna uttrycka mina behov men också kunna lyssna på dina behov.

Att behov får vara just här och nu utan att gå in i rädslan för vad det innebär för mig i framtiden. Ibland räcker det med att få utrycka en önskan eller ett behov högt för att det ska kännas mindre tryckande.

Att inte försöka ställa krav på dig att du ska möta mina behov men heller inte ta på mig ansvaret för att tillgodose alla dina behov om jag inte vill eller kan.

Ärlighet och transparens - våga vara hela jag rakt igenom och att dela med mig av allt det som pågår i mig hur tokigt det än kan tyckas. Endast om jag ärligt delar med mig av hela mig kan jag bli älskad för precis den jag är, och inte en påhittad halvsanning.

Att också veta att jag får ta del av hela dig i vår relation ger mig trygghet och får oss känna samhörighet. 

Kommunikation - våga kommunicera om precis allt utan att skuldbelägga varandra eller projicera.

Hålla mig till att prata om mina känslor och min sanning, utan att ta ifrån någon annan rätten till sina känslor och sin sanning. Vart kan vi mötas? 

Attraktion - Tillåta mig själv att attraheras av andra människor på olika plan och att välja in de människor jag känner dragning till i mitt liv, utan att för den sakens skull kräva något.

 

Acceptans.

Att acceptera hur andra mår är en viktig men inte helt lätt lärdom för mig.

Att försöka förändra någon annans mående och syn på sitt liv för att jag själv i slutändan ska må bra är något jag fallit lätt in i. Svårigheten att möta och acceptera andra där dom är, och att behålla min egen lycka och glädje oavsett. 

Det betyder inte att jag inte kan känna med någon och finnas där som ett stöd, men ansvaret ligger inte på mig att kontrollera andra människors processer utan jag behöver acceptera varje person just där hen är just i detta nu.

 

Att utveckla mig själv.

Det spelar ingen roll hur ofta jag byter partner eller vänner om jag inte vänder mig inåt för att lära och utvecklas. Jag tar med mig själv in i varje relation, Är jag otrygg så tar jag med mig otrygghet in i relationen. Är jag kontrollerande tar jag med mig kontroll. Att projicera är lätt, men om jag lägger all skuld på någon annan kan jag heller aldrig få till en förändring.

Lycka och harmoni kommer inifrån - när jag känner det i mig kan jag manifestera det i min omgivning och mina relationer.

 

Posted by Cecilie | Tagged
Kommentarer 0


Vad är kärlek och självkärlek?

Publicerat den 03/09/2019 av Cecilie

När jag funderar på vad kärlek är för mig, så handlar det mycket om villkorslös kärlek där ingen värdering finns i vad kärleken eller en eventuell relationen ska innehålla. Inga krav på motprestationer.

All kärlek är för mig fin kärlek helt oberoende av varaktighet eller innehåll. 

Att se på någon eller något och känna en spirande glädje och respekt utan att vilja ändra något. 

Motsatsen till kärlek är för mig rädsla. Rädslan kan sen yttra sig i dömande, projicering, skuldbeläggande, kontroll... 

Att rädsla ofta kommer tillsammans med kärlek kanske beror på att en av dom läskigaste sakerna som kan hända oss är just att bli övergivna, lämnade och ensamma. Separerade från kärleken.

Av rädsla att bli separerade från kärlek försöker vi människor styra och kontrollera varandra, våra relationer, livet. 

Vid 37 års ålder håller jag på att lära mig känna villkorslös kärlek till mig själv. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra.

Dom dagar det går mindre bra går jag in i att döma mig själv, och får då ofta känslan av att andra människor dömer mig. Något jag lärt mig från tidigt i livet är vikten av att ”se bra ut”. Vad nu det ska betyda? Och för vem? Jag vet inte, men jag vet att jag så gott som dagligen hamnar i situationer där jag går och drar in magen för att magar ”ska vara” platta, och det är ju inte min mage. 

Intellektuellt vet jag att kroppar ser olika ut och att vara charmig eller tilldragande har egentligen ingenting eller väldigt lite med kroppsform och utseende att göra. 

Känslomässigt är jag inte alltid lika säker eller trygg med det. 

Ganska ofta har jag fått frågan om jag är gravid. Jag har oftast skämtat bort det med att säga ”nej jag är bara tjock”. 

En del av mig känner djup skam av att se gravid ut när jag inte är det. 

Samtidigt tänker jag att gravida kvinnor brukar anses som vackert, då borde det betyda att jag har förmånen att vara lika vacker utan att behöva vara gravid vilket borde vara en fantastisk ära! 

Att älska mig själv villkorslöst inkluderar min kropp. Så istället för att gå runt och dra in magen (vilket antagligen inte syns utåt ändå) vill jag kunna känna mig stolt över allt jag är, min konstnärliga själ, mitt goda hjärta, min fantastiska runda mage osv... 

Att se på mig själv med kärlek och inte känna att jag vill ändra just nånting alls, för om jag vill ändra på något är det ju inte mig jag älskar utan en bild av vem jag kanske kan bli. 

Nånstans har jag läst att grunden för en människas syn på sig själv och livet läggs under dom första 2-3 åren i livet.

Sen krävs större processer för att tänka och lära om efter det.

Jag minns att jag redan som barn tyckte illa om mig själv och stundvis hade dåligt samvete för hur jag betedde mig, och sen även för hur jag såg ut.

Kanske var det ärvda känslor.

Men jag känner att jag som vuxen har ett ansvar att ta hand om mig själv och det inre barnet i mig. Att lära mitt inre barn älska sig själv villkorslöst, och att kunna visa mina barn hur det kan gå till.

I helgen sa jag till min 5 åriga dotter: 

  • jag tycker om dig!
  • Jag vet, svarade hon. Du säger det så ofta.
  • Vad bra sa jag, för jag vill att du ska känna att du är älskad och aldrig behöva undra om du är det
  • Jag vet att jag är älskad, svarar hon, för jag älskar mig själv också!

Så himla fint det känns när ett barn kan få känna så! 

 

 

Posted by Cecilie | Tagged
Kommentarer 0


Older posts →